|
SIDAN 2/AKTUELLA
FRÅGOR
"Putin stärker maktmonopolet"
15 november 2003
Gripandet av den ryske oljemagnaten Michail
Chodorkovskij är det senaste exemplet på att Ryssland blir allt mer
auktoritärt.
President Putins kontroll över medierna, det
politiska systemet och näringslivet hårdnar. Det skriver Anna
Jonsson, forskare på Institutionen för Östeuropastudier vid Uppsala
universitet samt gästforskare vid American University, Washington
D.C.
Torsdagen den 30 oktober förklarade den federala ryska
författningsdomstolen att delar av den ryska vallagen som lägger
restriktioner på mediernas rapportering under valkampanjer strider
mot den ryska konstitutionen. Detta är en positiv utveckling och
något som av liberala krafter och ryska medier välkomnas inför
dumavalet den 7 december och presidentvalet i mars 2004.
Det är
dock nödvändigt att notera att detta domslut i sig självt inte är
tillräckligt som stöd för de liberala krafterna i Ryssland. Vi kan
inte låta oss nöjas med detta domslut, luta oss tillbaka och tro att
valet nu kommer att gå rättvist till. Tyvärr gick den chansen
förlorad när Putinadministrationen tog över NTV i slutet av förra
året.
Rysk television är i stort sett statskontrollerad. Således
kommer detta domslut att ha störst effekt på tryckta medier.
Televisionen är bortom jämförelse det mest inflytelserika mediet i
dagens Ryssland. Med detta inte sagt att den ryska federala
författningsdomstolens verksamhet på något sätt bör förringas eller
nonchaleras.
De liberala krafter som sakta växer fram i
Ryssland isoleras i allt högre grad och lämnas därmed ensamma att
möta ett i ökad grad auktoritärt styre. Dessa grupper samt enskilda
individer, t ex den tjetjenska civilbefolkningen, sviks gång på gång
av det internationella samfundet. Det är en trend som kraftigt
förstärkts i och med USA:s och dess allierades krig mot
terrorismen.
Vilka signaler är det som sänds när Rysslands
rikaste man, Michail Chodorkovskij, brutalt grips utan att detta
väcker protest från utlandet? Ingen kan påstå att Chodorkovskij
själv har enbart rent mjöl i påsen. Men gripandet av Chodorkovskij
bör ses i ljuset av Putins och hans följes politik de senaste åren
som har gått ut på att systematiskt tränga undan alla krafter från
det ryska samhället som hotar denna grupps
maktmonopol.
Utvecklingen i Ryssland efter Chodorkovskijs gipande
med frusna Yukos-aktier, en rysk president som framhärdar att det
enbart är lagen som talar samt ett domslut enligt vilket
Chodorkovskij inte kommer att släppas mot borgen, bör ses som ett
försök att vinna statlig kontroll över energisektorn.
Veckorna
före gripandet var Chodorkovskij på besök i Washington. Han träffade
officiella representanter för sittande administration samt för det
demokratiska partiet. Utöver det träffade han ledare för ExxonMobil,
världens högst värderade oljebolag som på sista tiden har fått slåss
hårt för sin position på oljemarknaden.
Chodorkovskij var
uppenbarligen inte tillräckligt lyckosam i sin jakt på stöd. Och den
tystnad med vilken Chodorkovskijs gripande bemöts internationellt
och det kalla sätt på vilket Putins administration har räknat med
detta är anmärkningsvärt. Putin har sänt en klar signal till
amerikanerna och världsoljemarknaden: skall det göras affärer i
Ryssland så skall det ske genom presidenten.
Är detta bra för
Ryssland, för världens oljeförsörjning och för västliga
säkerhetsintressen? Antagligen inte, men det underlättar på kort
sikt för dem som vill göra affärer i Ryssland att veta vem som
bestämmer.
Det blir allt tydligare att Ryssland har blivit mer
auktoritärt efter det att Putin tillsattes som premiärminister i
september 1999. Rysslands största politiska parti och tillika
maktparti, Enade Ryssland, som har öppet stöd av Putin, förklarade
häromdagen att det inte tänker bemöda sig med att ställa upp i
valdebatter inför dumavalet. Motiveringen är att det inte finns
seriösa motståndare att möta i en debatt. Kritiska frågor till följd
av gripandet av Chodorkovskij anges dock som en av de egentliga
anledningarna.
Den 12 december 2003 fyller den ryska
konstitutionen 10 år, fem dagar efter dumavalet och arton dagar före
det datum som har satts för Chodorkovskijs frisläppande.
Låt oss
inte glömma de fri- och rättigheter som stipuleras i den ryska
konstitutionen, bl a yttrandefrihet, rätt till egendom, rätt till
liv och rätt till fri information och fritt politiskt deltagande.
Dessa rättigheters respekterande och efterlevnad måste understrykas
i mellanhavanden med Putins Ryssland.
ANNA
JONSSON
|
|
|
