17/11
2003
Sveriges säkerhet
hotas
Droghandel och
brottslighet över gränserna utgör växande hot mot Sveriges
samhälleliga säkerhet. Frågan måste få en betydligt mer central roll
i vår utrikespolitik. Det är hög tid att regeringen tar dessa hot på
allvar, anser Svante Cornell och Niklas Swanström, forskare vid
Uppsala universitet.
Sedan
mitten av 1990-talet smugglas allt större mängder heroin till
Sverige och Europa. Förändringar i smugglingsvägar samt kopplingar
mellan olika former av transnationell brottslighet i öst skapar nu
ett allt större hot mot Sveriges samhälleliga
säkerhet.
Heroinsmugglingsvägarna från produktionsländer i Asien,
särskilt Afghanistan, dominerades till och med slutet på 1990-talet
av den s k Balkanrutten via Iran, Turkiet och Balkan. Irans hårda
politik för att stävja droghandeln, samt allt svagare
gränskontroller och ökande korruption av statsmakten i Ryssland och
andra forna Sovjetstater, har nu gjort den nordliga rutten via
Centralasien, Ryssland och Baltikum allt viktigare.
Heroin
smugglat via Ryssland beslagtogs för första gången i Sverige 2001.
Samtidigt som rekordskördar av opium rapporteras från Afghanistan
har alltså smuggelvägarna förskjutits närmare Sveriges
gränser.
Risken är uppenbar att allt större mängder allt
billigare heroin blir tillgängliga för svenska ungdomar, samtidigt
som attityden
i samhället till narkotika blir allt
liberalare.
Minst lika allvarligt är de indirekta konsekvenser
som når Sverige via länderna längs smugglingsvägarna. Missbruk och
narkotikarelaterade sjukdomar ökar dramatiskt i Centralasien,
Ryssland och Baltikum.
Cirka två procent av den vuxna
befolkningen i dessa länder beräknas vara missbrukare av opiater,
vilket skall jämföras med ett europeiskt snitt på cirka 0,4 procent.
Över 80 procent av hivfallen i Centralasien och Ryssland är
sprutnarkomaner, och enligt EU:s narkotikacentrum ECNN har 41
procent av sprutnarkomanerna i Tallinn hiv.
I dagsläget
sprids hiv snabbare i forna Sovjet än i någon annan region i
världen. Ledande demografer förutspår närmare tio miljoner döda i
aids enbart i Ryssland fram till år 2025.
Ett annat problem
kopplat till droghandel är människosmuggling, särskilt kvinnohandel,
vilken enligt Europol har ökat dramatiskt till Europa. Allt fler av
de cirka 120 000 kvinnor och barn som smugglas till Europa årligen
tvingas till drogmissbruk för
att skapa en kundkrets för droger
och för att underlätta de kriminella nätverkens kontroll över
dem.
Kopplingen mellan droger och hiv kan därför medverka till
att sprida sjukdomar till Sverige, vilket kan medföra stora
kostnader för samhället både ekonomiskt och
humanitärt.
Droghanteringen är inte ett enskilt fenomen
avskilt från annan kriminell verksamhet. Den är nära sammanlänkad
med organiserad prostitution, människosmuggling, vapenhandel och
smuggling av biologiska, kemiska och nukleära
vapenkomponenter.
Då den största profitmarginalen finns i
narkotikahandeln (som omsätter över tre triljoner kronor, mer än
bil- eller oljeindustrin) fungerar den ofta som plog för annan
brottslighet - den korrumperar statsmakter och öppnar smuggelvägar,
som sedan används för annan verksamhet.
Detta gör att de nätverk
som droghanteringen skapat leder till snabba och tillförlitliga
smugglingskanaler för vapen till inhemska eller transnationella
terrororganisationer i Europa.
Resultatet kan redan
till viss grad
observeras. De nätverk av kriminella som står
bakom droghandeln har infiltrerat det svenska samhället genom
inflyttning och uppköp av svenska och europeiska
tillgångar.
Nätverk från öst kontrollerar allt större andelar av
den illegala ekonomin men har också köpt in sig i den legala
ekonomin med kriminellt kapital, till exempel på bostadsmarknaden i
Stockholms innerstad. Säkerhetspolisen talar redan om en
smygkriminalisering av den svenska ekonomin.
Samtidigt kan
sidoeffekter ses t ex i asylsökande. Antalet (främst illegalt
anlända) asylsökande från de fem största postsovjetiska staterna har
fördubblats på endast ett år. Då situationen i de berörda länderna
inte försämrats nämnvärt kan ökningen befaras bero på effektivare
nätverk för människosmuggling. Priset är en halv miljard kronor i
ökade kostnader för Migrationsverket.
Sverige har ännu inte
drabbats lika hårt som sina grannar i östra eller södra Europa av
narkotikamissbruk, hiv eller kriminalisering av stat och samhälle.
Den snabba ökningen av
tunga droger, organiserad brottslighet
och sjukdomsepidemier i Sveriges närområde skapar dock ett
kvalitativt nytt hot mot samhället jämfört med tidigare problem med
narkotika och organiserad brottslighet.
Sverige skulle
göra stora besparingar i både monetära och humanitära resurser
genom att agera preventivt för att förebygga de negativa
konsekvenser som droghantering och transnationell brottslighet
generellt innebär.
Det kan annars vara endast en tidsfråga innan
Sverige står inför problem som inte längre kan hanteras genom
relativt billiga åtgärder.
Vad kan göras för att bemöta det
ökande hot som droghantering och transnationell brottslighet utgör?
Ökade resurser till myndigheter såsom tull och narkotikapolis för
att försvåra smugglingen av droger och smygkriminaliseringen av
ekonomin är viktiga åtgärder.
Men organiserad brottslighet
och narkotika måste ges en betydligt mer central roll i svensk
utrikespolitik. Sverige är till exempel en stor bidragsgivare till
Afghanistan, men rekordskördar av opium efter talibanregimens fall
har inte givits märkbart utrymme i svensk utrikespolitik i
Afghanistanfrågan.
Det är hög tid att dessa direkta hot mot
det svenska samhället också behandlas som sådana i regeringens
politik.
Svante Cornell
filosofie doktor
Niklas
Swanström
filosofie doktor
driver Programmet för
Sidenvägsstudier
vid Uppsala universitet
Svante Cornell Niklas
Swanström |
 |
.gif) |
|
Inlägg | Slöseriet i
försvaret
|
|
|
|
|
