De bombdåd som dödat över 50 och skadat över 700 människor i Istanbul bär tydligt Al Qaedas prägel: samtidiga självmordsattacker mot symboliskt viktiga mål, som synagogor och brittiska intressen. Lokala turkiska grupper verkar ha varit delaktiga i utförandet av dåden, men planeringen, utförandet, och timingen visar alla på internationella kopplingar.

Valet av Turkiet som mål för Al Qaedas senaste styrkedemonstration är knappast en slump. Islamiska extremister ser Turkiet med avsky som den kanske värsta förrädaren i den muslimska världen. Turkiets århundrade av närmande till väst, samt dess sekularära statskick och nära band till USA är element som gjort Turkiet till en måltavla. Attackerna kan därför på ett sätt ses som priset att betala för en nära allians med USA.

Ses som överlöpare

Turkiets historiskt vänliga inställning till judar och militära relationer till Israel förvärrar extremisternas bild av Turkiet som en överlöpare. Den symboliska försörelsen av två synagogor visar tydligt på detta resonemang.

Bombdåden i Istanbul bör därför inte ses enbart som riktade mot Judiska och brittiska intressen, utan som en attack på allt var Turkiet står för i termer av en progressiv muslimsk stat som söker integration med väst. Usama Bin Laden har t.ex. vid upprepade tillfällen nämnt kalifatets avskaffande i Turkiet 1924, vilket grundlade den sekulära staten, som roten till den muslimska världens problem.

Dåden kommer troligen att innebära en kursändring i turkisk utrikespolitik, och kan möjligen förstärka Turkiets koppling till väst och dess roll i kampen mot den globala terrorismen.

Under de senaste fem åren har Turkiet skonats från storskaliga terroristattacker. Istället har landet fokuserat på återuppbyggnaden av sin ekonomi, svårt sargad efter en finansiell kris 2001. Regeringen har lagt ner stor möda på interna reformer för att förbättra demokrati och mänskliga rättigheter, i syfte att öka chanserna rill EU-medlemskap. Nu har dock Turkiet påmints om sin sårbarhet för terrorism. Det är därför sannolikt att regeringens krafter riktas mot det mycket reella hot som terrorismen utgör.

Turkiet har med dessa bombdåd förvandlats till en första rangs måltavla för Al Qaeda. Detta kommer sannolikt att innebära ett mycket starkare turkiskt engagemang i den globala kampen mot terrorism. En möjlighet skapas därmed för USA och Turkiet att reparera sina relationer efter krisen i relationerna kring Irak-kriget i Mars-April. Det skapar även en möjlighet för USA och Storbritannien att skaffa sig en tredje målmedveten och militärt stark allierad i kampen mot terrorismen.

Turkiets första och högst naturliga reaktion kommer utan tvekan att vara att slå ner hårt på de extremistiska islamiska grupper i landet som samarbetar med Al Qaeda och av allt att döma utfört bombdåden i Istanbul.

I samband med detta kan de senaste årens framgångar vad gäller rättstatens utveckling och mänskliga rättigheter riskeras. Kort sagt kan de turkiska säkerhetsorganen återfalla i en reflex att använda repression som svar på hot mot statens säkerhet.

Europas reaktion på bombdåden kommer att vara centralt för utvecklingen i Turkiet, särskilt med tanke på den starka EU-inriktning som den sittande regeringen har.

Hur bör då Europa och Sverige reagera? Det viktigaste i nuläget är att ge Turkiet allt stöd i försöken att stävja terrorismen som förvandlat dess största stad till ett slagfält.

Detta är vitkigt inte bara av principiella skäl, utan för att Europa skall ha legitimitet för att i ett senare skede kunna stävja eventuella repressiva tendenser. Turkiet är den enda betydande muslimska stat som vänt sig mot väst och sökt bli en del av Europa.